Jahaaaaa, då har man gått vilse i skogen också. Riktigt obehagligt! Jag och några vänner tog oss ut till Hellas gården i Nacka för att få lite frisk luft, se vattnet och lukta på skogen. På min lilla promenad var det enda jag skulle komma ihåg att följa det svarta spåret, dem svarta markeringarna, ”inte så svårt”, tänkte jag.. Lättare sagt än gjort! Efter ca 5-10 minuter var de svarta markeringarna borta! Men jag tänkte att jag följer väl dem gula markeringarna och det gjorde jag gladeligen tills jag hamnade helt ensam på en bergstopp och inga gula markeringar fanns i närheten.. Jag va vilse! Och ensam! En normal reaktion kanske skulle vara att vända om och gå samma väg tillbaka men inte jag, envis som jag är fortsatte jag gå min egen väg och jag fick fortsätta gå och gå och gå,gå,gå,gå…. Till slut, efter ca 40 minuter, hittade jag en stor väg och jag följde den ända till parkeringen och när jag kom fram rörde jag mig inte en meter från bilen. När jag stod där och kramade bilen och väntade på mina hurtiga vänner försökte jag analysera vad jag varit med om och det jag tar med mig är att man ska lita på sin magkänsla och gå sin egen väg samt att jag inte riktigt hör hemma i skogen, jag är trots allt en renodlad citytjej!

Man lär sig alltid något!

Detta inlägg postades måndag, 24 augusti, 2009 kl 11:10 i Okategoriserade. Du kan följa svar via RSS 2.0 flödet. Du kan lämna en kommentar, eller en trackback från din egen sida.